Just nu handlar att vara målmedveten för mig om att måla. Allt jag behöver kan jag synliggöra för mig själv genom att måla. Jag kan skapa utan att prestera eftersom prestationen i sig inte är målet. Det är vägen som är målet, själva processen. Ju mer jag skapar själv, ju mer upptäcker jag i min omgivning. Och jag kommer närmare mina mål utan att prestera. Genom att jag synliggör för mig själv vad jag vill uppnå, jobbar jag helt omedvetet åt rätt håll. Det är livsmagi!

Önskar dig en fin söndag!

Helgen den 23-25 oktober bär det av till Sandhamn. Kurs i kreativt skapande -Alla kan måla!

Alla deltagare kommer att bo i ett hus tillsammans hela helgen. All mat ingår, så att vi hinner med att skapa och gå promenader i skogen och längs stranden. Tur att jag jobbat som kock på Sandhamn tidigare!

För mig är det så mycket glädje och healing i skapande som jag vill förmedla. Och så älskar jag naturen och lugnet på Sandhamn under lågsäsong.

Perfekt nu när det man ska hålla social distans men längtar efter att få komma ut och träffa andra. Man tar med någon man står nära, en partner, eller ett syskon och tillbringar en helg i dubbelrum i ett fantastiskt hus med kreativitet och ett fåtal andra att lära känna. Det kommer bli supermysigt!

Då har mer än ett ett halvår gått sedan min operation. Jag har genomgått min cytostatika behandling och är nu äntligen på väg tillbaka. Det har varit tuffare än jag kunnat föreställa mig. Jag har haft svårt att hålla fokus och har i viss mån fortfarande. Men nu ser jag en ljusning. I dag har jag varit med på mitt första yogapass efter operationen. Innan passet så tog jag mig en promenad runt Lillsjön. Underbart att få se en gräsands mamma med sina ungar. Naturen är så fin just nu. En av ungarna fick träna på att simma, de andra sprang mig till mötes!

Nu är det snart fullt av näckrosor i sjön och det ser jag framemot, min absoluta favorit. Mina sommartecken och jag är i fas. Nu blir allt bättre och bättre!

Nu har jag bara 3 eller 4 behandlingstillfällen kvar! Det firar jag med en räksallad på mitt favoritcafé. Det är ett litet hål i väggen med hemma-hos-känsla och gott om goda hembakade kakor, men även nyttiga sallader. Här finns frukostpaket hela dagen, så man kan äta ägg eller rågmjöls gröt även om man kommer dit på eftermiddagen. Salladerna är supergoda! Det känns bra att äta nyttigt och att slippa laga mat själv är i sig en lyx. För det mesta fixar jag mat hemma och då blir det med blandat resultat. Vissa dagar orkat jag mer och då blir det ett bättre resultat. I början hade jag väldigt många biverkningar och då var det jobbigare. Jag fick stickningar i fingrarna av att hålla i kalla grönsaker och när jag åt kall mat, fick jag fryschock i halsen när jag svalde. Skönt att de symtomen försvunnit. Jag löste det genom att alltid ha rotfrukter och grönsaker framme på köksbänken, det har jag fortfarande förresten. Jag hade svårt att äta i början, förutom kall mat och så fick jag obehags känslor i munnen, som när man åter något riktigt surt. Det enda jag kunde äta då var välling och redd grönsakssoppa. Inför min andra behandling hade jag laddat med ett nytt paket välling och en stor gryta med grönsakssoppa gjord på alla möjliga grönsaker som jag skalat och hackat innan behandlingen för att slippa stickningar i fingrarna. Redan första skeden med grönsakssoppa gav mig avsmak och vällingen kunde jag bara äta av en enda gång. Smaker och biverkningar har förändrats under resans gång, så jag har inte kunnat veta i förväg vad jag ska äta och inte inför nästa behandling. Det kan vara bra att veta för den som precis har påbörjat en cellgiftsbehandling. Kanske kommer det vara likadant för dig. Eller kanske inte…. Jag mår mycket bättre nu i slutet av min behandling och det är tvärt emot vad jag hade hört innan. Men jag har sett den här tiden lite som att gå i ide över vintern och snart är min behandling över och det är vår!

För mig har naturen fått en ny betydelse sedan jag blev sjuk. Det ger mig lugn och ro att vistas där. Oftast går jag själv, samma runda runt en liten sjö i ett friluftsområde, men ibland väljer jag att gå med en vän i skogen. Det är väldigt läkande att gå själv. Vi är alla olika och för vissa skulle det nog kännas ensamt, men för mig är det återhämtning du luxe. Kanske för att det är så kravlöst. När man blir sjuk och har familj med barn från 10-14 år, så kan man inte vila på samma sätt som om man varit pensionär. Å andra sidan är barnen en enorm drivkraft att kämpa för och så mycket kärlek man får av dem. Men det är fint att kunna vara för sig själv och bara ta in alla intryck från naturen.

Lillsjön i Bromma

I slutet av augusti 2018 fick jag ett besked jag aldrig trodde att jag skulle få. Jag hade drabbats av cancer. Bara några dagar senare opererades jag, det var innan beskedet hade hunnit sjunka in. Många frågor väcktes i samband med att jag tog till mig beskedet. Frågor om liv och död, men också om hälsa. Sakta började det gå upp för mig, att rent statistiskt hade jag haft större chans att slippa cancer om jag levt hälsosammare. Jag bestämde mig för att i framtiden alltid göra mitt bästa för att leva så sunt som möjligt.

Jag fick rådet “Var snäll mot dig själv” av en väninna. Det rådet står över alla andra för mig just nu. Ibland kokar jag soppa på ekologiska grönsaker, men ibland orkar jag inte utan äter en fryst portion färdiga köttbullar. Det är ok! Den här bloggen handlar om min resa mot ett snällare liv. Jag börjar resan där jag befinner mig nu, under min pågående cytostatikabehandling. Tanken är att jag delar med mig av min resa, tankar och funderingar, från matlagningstips när fingrarna sticker till följd av biverkningar från behandlingen, hälsotips eller hur jag hämtar inspiration och kraft i mat, vackra ting, kultur eller naturen.